Muhammed är muslimers frälsare och gud
Först och främst bör vi klargöra att ingen påläst kristen anser att den islamiske guden (hädanefter ”Allah”) är den sanne Guden. Enligt rättrogna kristna är den islamistiske guden Allah en falsk gudom som Muhammed vördade och som muslimer än idag vördar. Allah är alltså inte samma Gud som kristna vördar, upphöjer och tillber. Muslimer betonar följaktligen att Islam är en strikt monoteistisk religion som endast upphöjer och tillber denne Muhammeds gud. En närmare utredning av Koranen och de så kallade autentiska traditionerna visar dock att även Muhammed vördas och upphöjs som en gud, vid sidan av Allah. Detta påvisar att Islam, fastän utgiven för att vara en strikt monoteistisk religion, är en polyteistisk religion som dyrkar Allah och Muhammed. Med detta sagt, låt oss påbörja bevisföring.
Följande koraniska text säger uttryckligen att ingen annan än Allah kan förlåta synder och frälsa människan:
3:133-135
Och tävla med varandra om er Herres förlåtelse och ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden, som står berett att ta emot de gudfruktiga, de som ger åt andra såväl i välfärdens dagar som i tider av brist och som lägger band på sin vrede och förlåter sina medmänniskor - Gud älskar dem som gör det goda och det rätta - de som, om de begår en skamlös handling eller [på annat sätt] tillfogat sig själva orätt, minns Gud och ber Honom om förlåtelse för sina synder - VEM KAN FÖRLÅTA SYNDERNA UTOM GUD? - och som inte fortsätter att begå sådana handlingar mot bättre vetande. (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap)
Redan här framträder distinktionen mellan Allahs förlåtelse och människors förlåtelser sinsemellan. Koranen förnekar inte att människor har förmåga och befogenhet att förlåta varandra de synder som de begått sinsemellan, versen säger ju att gudfruktiga människor förlåter sina medmänniskor. Notera dock att Allas förlåtelse är unik, detta för att endast den frälser människan och leder henne till paradiset. Den Heliga Bibeln håller med om att människor har befogenhet att förlåta varandra de synder som de har begått mot varandra (Matt 6:9-15; Luk 17:1-4; Ef 4:31-32), men betonar samtidigt att endast Gud kan förlåta alla människor deras synder och därigenom frälsa de (2 Mos 15:2; Ps 103:1-5; Ps 130:1-8; Jes 43:11-12: Mik 7:18-19; Hes 16:62-63; Hos 13:4; Mark 2:5-7; Rom 10:12-13; 1 Tim 2:3; 1 Joh 1:9). Se även följande koraniska texter som gång på gång betonar att Allah är den ende som fullt ut förlåter synd och frälser människan:
4:110
Den som begår en dålig handling eller [på annat sätt] syndar mot sig själv och som därefter ber Gud förlåta honom, skall finna att Gud är förlåtande, barmhärtig. (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap)
18:58
Men din Herre är Den som alltid är beredd att förlåta, all nåds och barmhärtighets källa. Om Han ville ställa dem till svars för allt ont de gör, skulle Han [genast] ge dem deras straff. Men nej, en frist [sätts ut] för dem som de måste iaktta. (Muhammed Knut Bernström, Koranens budskap)
20:80-82
Söner av Israel! Vi räddade er från er fiende och slöt förbund med er på högra sidan av berget Sinai och gav er manna och vaktlar till föda [och sade:] "Ät av det goda som Vi har skänkt er men gå inte till överdrift [och sätt er inte upp emot Mig i trots och olydnad] så att Min vrede drabbar er! Den som drabbas av Min vrede är förlorad! Men Jag ger förvisso den full förlåtelse som ångrar sig, antar tron och sedan lever ett rättskaffens liv och följer vägledningen." (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap)
39:5
Han har skapat himlarna och jorden i enlighet med en plan och ett syfte. Han låter natten svepa in dagen [i sitt mörker] och låter dagen svepa in natten [i sitt ljus] och Han har underordnat solen och månen under [Sina lagar], som var och en löper sitt kretslopp till en fastställd tidpunkt. Han är i sanning den Allsmäktige, Den som förlåter och förlåter på nytt! (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap)
40:2-3
UPPENBARELSEN av denna Skrift är Guds verk, den Allsmäktige, den Allvetande, Han som förlåter synd och tar emot ånger, som straffar hårt men låter Sin välsignelse flöda [över de troende]. Ingen gudom finns utom Han; Han är målet för allas färd. (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap)
Allah är alltså den enda källan till förlåtelse och frälsning enligt dessa koraniska texter. En närmare utredning av autentisk islamistisk litteratur avslöjar dock att muslimer har ytterligare en frälsare vid sidan om guden Allah, nämligen Muhammed! Vi börjar med att läsa följande koraniska text som berättar syndafallet; Adam och Eva blev beordrade av Allah att inte äta av den förbjudna frukten, men Satan lurade dem och orsakade deras vräkning från paradiset, det hela slutade med att Adam blev förlåten:
2:35-37
Vi [Allah] sa, "O Adam, lev med din fru i Paradiset och ät rikligt därav som ni behagar, men närma er inte detta träd, så att ni inte syndar." Men djävulen lurade dem, och orsakade deras vräkning därifrån. Vi sa, "Gå ner som fiender till varandra. På Jorden ska er hemvist och ert uppehälle vara för en tid." Sedan fick Adam ORD FRÅN SIN HERRE, MED VILKA HAN RÄDDADE HONOM. Han är Räddaren, Barmhärtigast. (Khalifa)
Koranen säger alltså att Adam fick ord från Allah med vilka Adam blev förlåten. Den eminente Qadi ’Iyad Ibn Musa al-Yahsubi (1083-1149) redogör för en autentisk tradition, i sitt kända verk Ash-Shifa (biografi om Muhammed), som förklarar hur Adam fick förlåtelse och blev räddad:
”Abu Muhammad al-Makki, Abu'l-Layth as-Samarqandi och andra berättade att när Adam gjorde uppror, sa han, ”O Allah, förlåt mig mina fel FÖR MUHAMMEDS SKULL!” Allah sa till honom: ”Hur vet du vem Mohammad är?” Han sa, ”Jag såg skrivet på varje ställe i trädgården, ’Det finns ingen gud utom Allah, Muhammed är Allahs budbärare.’ Så jag visste att han var den mest ärade skapelsen i Dina ögon.” Så Allah vände sig till honom och förlät honom. Det sägs att detta är tolkningen av Allahs ord, ”Adam lärde sig några ord från sin Herre” (2:37) [vår överästtning] (MUHAMMAD MESSENGER OF ALLAH, Ash-Shifa of Qadi ’Iyad, Trans. Aisha Abdarrahman Bewley, sida 89)
Adam förläts och frälstes tack vare Muhammed, vilket med andra ord innebär att Muhammed är Adams frälsare. Muhammed var inte bara Adams frälsare, utan han utger sig själv för att vara orsaken till att Allah förlät de människor som vistades med honom:
”Ibn Wahb sa att Profeten sa, ”Allah sa, ’Fråga, O Muhammed!’ Jag sa, ’Vad ska jag fråga om, min Herre? Du tog Abraham till vän; Du pratade med Mose direkt; Du valde Noa; och du gav Salomon ett kungadöme som ingen efter honom kan ha.’ Allah sa, ’Vad jag har givit dig är bättre än det. Jag har givit dig Kawhtar, och jag har placerat ditt namn vid sidan om Mitt namn vilket uttalas i himmlarna. Jag har gjort jorden en ren plats för dig och din nation. Jag har förlåtit dig dina förgångna och framtida synder. Du vandrar bland folk som har blivit FÖRLÅTNA TACK VARE DIG. Jag har inte gjort detta för någon innan dig…” [vår överästtning] (MUHAMMAD MESSENGER OF ALLAH, Ash-Shifa of Qadi ’Iyad, Trans. Aisha Abdarrahman Bewley, sida 87)
Muhammed var inte bara orsaken till Adams och hans samtidas frälsning, utan Muhammed kommer också att vara orsaken till många muslimers frälsning i alla tider. Vi börjar med att läsa följande koraniska vers:
35:32
Och Vi lämnar denna gudomliga Skrift i arv till dem Vi utser av Våra tjänare. Bland dem finns den som [syndar och] begår orätt mot sig själv, den som [i sitt handlande] går en medelväg, och den som med Guds hjälp överträffar de andra i att göra gott. Detta [arv] är en stor nåd [från Gud]. (Mohammed Knut Bernström, Koranens budskap)
Notera att versen kategoriserar muslimer i grupper: de som syndar och begår orätt mot sig själva, de som går en medelväg och slutligen de som överträffar de andra i att göra gott. Ibn Kathir (1301-1373), en av Islams främsta koranutläggare, skriver följande om dessa tre typer av muslimer och förmedlar en intressant tradition som härstammar från Ibn Abbas (Muhammeds kusin):
“… Allah säger: (Bland dem finns den som begår orätt mot sig själv,) dessa är de som slarvar med att göra vissa obligatoriska handlingar, och som begår vissa förbjudna handlingar.
(och bland dem finns den som följer en medelväg,) dessa är de som uppfyller sina förpliktelser och undvika saker som är förbjudna, men de kan försumma några goda gärningar och göra en del saker som är illa omtyckt.
(och bland dem finns den som, med Allahs hjälp, överträffar de andra i att göra gott,) dessa är de som gör obligatoriska handlingar och saker som uppmuntras, och som undviker att göra olagliga och ogillade handlingar, och undviker handlingar som är tillåtna…
… Ibn ‘Abbas, må Allah vara nöjd med honom, sa: ”De som är främst i goda gärningar kommer in i Paradiset utan att dömas; de som följer en medelväg kommer in i Paradiset genom Allahs barmhärtighet; och de som begår orätt mot sig själv och Ashab Al-A’raf kommer in i Paradiset GENOM MUHAMMEDS MEDLING.” …” [vår översättning] (Ibn Kathirs utläggning på 35:32)
Ashab al-A’raf refererar till dem som varken är värdiga paradiset eller helvetet, dessa tillsammans med dem som slarvar med att göra vissa obligatoriska handlingar och som begår vissa förbjudna handlingar kommer alltså in i paradiset endast genom Muhammed medling. Detta innebär med andra ord att alla muslimer kommer in i paradiset, även de som inte bryr sig om att göra vissa obligatoriska föreskrifter och som begår förbjudna handlingar. Det är förmodligen denna grupp som Muhammed refererar till i följande traditioner:
”Berättad av Abu Dhar: Allahs apostel sa, ’Någon kom till mig från min Herre och gav mig nyheter (eller god hälsningen) att om min följare dör medan han inte dyrkar någon annan (vid sidan om) Allah, då kommer han att komma in i Paradiset.’ Jag frågade, ’Även om han har begått utomäktenskapligt samlag (otrohet) och stöld?’ Han svarade, ’Även om han har begått utomäktenskapligt samlag (otrohet) och stöld.’” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 2, Bok 23, Nummer 329)
”Berättad av Abu Dharr: Profeten sa, Gabriel kom till mig och gav mig goda nyheter att om någon dör utan att ha dyrkat någonting vid sidan om Allah, kommer in i Paradiset. Jag frågade (Gabriel), ’Även om han har begått stöld, även om han har begått utomäktenskapligt samlag?’ Han sa, ’(Ja), även om han har begått stöld, även om han har begått utomäktenskapligt samlag.’” [vår översättning] (Sahih Bukhari, Volym 9, Bok 93, Nummer 579)
Muhammed hävdar alltså att ”ängeln Gabriel” uppenbarade för honom att den som är muslim kommer in i paradiset, även om denne är en äktenskapsbrytare och lögnare! Se även följande tradition som klart och tydligt säger att den som erkänner Allah och Muhammad kommer in i paradiset, oavsett handlingar:
”412. 'Ubada ibn as-Samit rapporterade att Allahs budbärare, må Allah väldigna och ge honom frid, sa, "Den som bekänner att det inte finns någon gud utom Allah själv utan någon partner och att Muhammed är hans slav och budbärare och att 'Isa (Jesus) är Allahs slav och Hans budbärare och ett ord som Han kastade in i Maria och en ande från Honom och att Paradiset är sant och att Helvetet är sant kommer in i Paradiset oavsett hans handlingar."” [godkänd tradition] [vår översättning] (Imam Al-Nawawi, Riyad as-Salihin, 51. Chapter: On Hope)
Detta demonstrerar att Muhammed är en frälsare för muslimer, som genom sin medling kommer att låta de allra största syndarna komma in i paradiset, vilket gör honom till en gud vid sidan om Allah.
Inte nog med det, enligt följande traditioner kommer Muhammed att frälsa muslimer som redan har blivit dömda till helvetet av Allah, vilket visar på att guden Muhammed i viss mån måste vara större än guden Allah:
Berättad av ’Imran bin Husain: Profeten sa, ”En del kommer att tas ur elden genom Muhammeds medling, de kommer att trädda in i paradiset och kommer att kallas Al-Jahannamiyin (Helvetes folk).” [vår översättning ] (Sahih Bukhari, Volym 8, Bok 76, Nummer 571)
”Sayyidina Imran ibn Husayun berättade: Profeten sa, "En del människor i min nation kommer att komma ut ur helvetet genom min medling. De kommer att kallas jahannamis (de från helvetet)."” [vår översättning ] (Jami’ Tirmidhi, Volym 2, Kapitel som beskriver Helvetet, sida 123, Tradition 2609)
Imam Al-Qurtobi (1214-1273) är en aktad auktoritet i Islam. Han har bland annat skrivit en kommentarlitteratur till Koranen på 20 volymer. Han har skrivit många andra böcker som cirkulerar i händerna på dagens muslimer. I sin bok, Paradise and Hellfire, nämner han Muhammed frälsnings befogenheter, vilka han samlat från Qadi Iyads verk som vi har citerat ur ovan. Här följer Imam Al-Qurtobi sammanställning av Muhammeds frälsnings befogenheter:
”Al-Qadi Eyyadah sa: Vår Profets medling, frid och välsignelse vare över honom, på domedagen kommer att vara av fem typer.
Den första är den allmänna medlingen.
Den andra är att tillåta en del folk in i Paradiset UTAN DOM.
Den tredje är medling för en del folk eller följare SOM FÖRTJÄNADE HELVETET på grund av sina synder. Dessa människor kommer att träda in i Paradiset på grund av vår Profets medling. Denna typ av medling har förnekats av heretikerna Khawarij and Mu’tazila. De förkastar den på grund av deras fördärvade princip av rationell förtjänst, vilken är grundad på gillande och ogillande.
Den fjärde typen är medling är för en del syndare SOM REDAN HAR TRÄTT IN I HELVETET. Dessa kommer att komma ut ur elden (helvetet) genom vår Profet Muhammeds förtjänstfulla medling och andra Profeters medling, änglars och deras troende följeslagare…
Den femte är medling för att höja personer (högre upp) i paradiset…” [vår översättning] (Imam Al-Qurtobi, Paradise and Hellfire, Trans: Reda Bedeir [PhD, Azhar Univ.] Publ: Dar Al-Manarah, sidorna 83-85)
Vi avslutar artikeln med en tradition som finns nämnd i biografiskrivningen Al-Sirah Al-Halabiyah som är författat av Nur al-Din al-Halabi:
”Från Wahb bin Monabbah som sa: En man motsatte sig Allah i hundra år – från Israels folk – när han dog tog dem honom och la honom i en soptipp, så Allah inspirerade Mose [att ta bort honom från soptippen] så han tog bort honom och bad över honom, och sa: Oh, Herre, Israels folk vittnade hur han motsatte dig i hundra år, så Allah inspirerade [Mose]: Det stämmer, men varje gång han läste Toran och såg namnet Muhammed framför sig la han [Muhammeds namn] på hans ögon, så jag [Allah] tackar honom för det och förlåter honom och gifter honom med 70 kvinnor [i paradiset].” [vår översättning från arabiskan] (Nur al-Din al-Halabi, Al-Sirah Al-Halabiyah, Volym 1, sidorna 122-123)
En man motsätter sig Allah i hundra år, men vördar Muhammed, därför förläts han av Allah och fördes in i paradiset där 70 kvinnor väntar! Detta påvisar igen att Muhammed i viss mån är mer upphöjd än att Allah.
Inte nog med att muslimer dyrkar en falsk gud som de anser är de sanna Guden, utan de upphöjer och vördar därtill Muhammed och gör honom, medvetet eller omedvetet, till en gud vid sidan om Allah. Muslimer är därför, oavsett om de erkänner att Allah är en falsk gudom eller inte, hedningar och avgudadyrkare.
Team Sverige,
Kontakta oss