Kvinnans arvsrätt

Muslimer åkallar följande vers från den Heliga Bibeln och argumenterar att arvet alltid går till det manliga könet i första hand:

4 Mos 27:8
Du skall säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, skall ni låta hans arvedel gå över till hans dotter.

Muslimen har dragit versen ur sitt sammanhang och missrepresenterat föreskriften. Här är versen i sin kontext:

4 Mos 27:1-11
Döttrarna till Selofhad trädde fram. Selofhad var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, av Manasses, Josefs sons, släkter. Döttrarna hette Mahla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. De stod nu inför Mose och prästen Eleasar, furstarna och hela menigheten vid ingången till uppenbarelsetältet och sade: "Vår far dog i öknen, men han tillhörde inte den hop som rotade sig samman mot Herren, Koras hop, utan han dog genom egen synd, och han hade inga söner. Varför skall vår fars namn avlägsnas ur hans släkt därför att han inte hade någon son? Ge oss nu en besittning bland vår fars bröder." Mose bar fram deras sak inför Herrens ansikte. Och Herren sade till Mose: "Selofhads döttrar har talat rätt. Du skall ge dem en arvsbesittning bland deras fars bröder genom att låta deras fars arvedel gå över till dem. Du skall säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, skall ni låta hans arvedel gå över till hans dotter. Men om han inte har någon dotter, skall ni ge hans arvedel åt hans bröder. Har han inte några bröder, skall ni ge hans arvedel åt hans fars bröder. Men om hans far inte har några bröder, skall ni ge hans arvedel åt närmaste släkting som då skall ta den i besittning. Detta skall vara en laglig rätt för Israels barn, så som Herren har befallt Mose."

Israeliterna befinner sig vid det utlovade landet Kanaan (blivande Israel) och landet ska delas mellan Israels stammar. De döttrarna som trädde fram var döttrar till en död man (Selofchad) som tillhörde stammen Manasse. Selofchad hade inga söner.  Enligt tradition fördes faderns mark och släktnamn vidare genom sönerna. Döttrarna flyttade till en annan mark i samband med giftermål och fick ett annat släktnamn. Selofchad hade inga söner som kunde ärva den mark som skulle bli tilldelat honom. Hans döttrar oroade sig över detta och var även oroliga över att ingen skulle föra hans namn vidare. Döttrarna beger sig till Mose för att utreda saken. De sökte tillåtelse att ta den mark som sönerna skulle ha fått ärva och de fick tillåtelse för det. Med detta i minne kan vi läsa versen som muslimen åkallar:

4 Mos 27:8
Du skall säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, skall ni låta hans arvedel gå över till hans dotter.

Versen handlar alltså om att sönerna får ärva och föra vidare marken och namnet. Döttrarna får deras makes mark och namn. Detta betyder dock inte att en dotter inte ärver gods, det gör hon, men marken och namnet ligger på sönerna. Om kvinnor hade fått ärva mark hade detta lett till problem på deras tid, vilket följande text förklarar varför:

4 Mos 36:1-13
Huvudmännen för familjerna som härstammade från Gilead, son till Makir, Manasses son, av Josefs barns släkter, trädde fram och talade inför Mose och de furstar som var huvudmän för israeliternas familjer. De sade: "Herren har befallt min herre att genom lottkastning ge landet som arvedel åt Israels barn, och min herre har fått befallning av Herren att ge vår broder Selofhads arvedel åt hans döttrar. Men om de blir gifta med någon ur en annan israelitisk stam, så tas deras arvedel bort från våra fäders arvedel. Den läggs till den stam de kommer att tillhöra och tas från vår arvslott. När sedan jubelåret kommer för Israels barn, blir deras arvedel lagd till den stam som de kommer att tillhöra, men deras arvedel tas från vår fädernestams arvedel." Efter Herrens ord befallde då Mose Israels barn: "Josefs barns stam har talat rätt. Detta är vad Herren befaller angående Selofhads döttrar: De må gifta sig med vem de vill, men de skall gifta sig inom en släkt i sin egen fädernestam. Ty ingen arvedel bland Israels barn får gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skall behålla var och en sin fädernestams arvedel. Varje kvinna som äger en arvedel bland någon av Israels barns stammar skall gifta sig med någon från en släkt som tillhör hennes egen fädernestam, så att Israels barn får behålla var och en sina fäders arvedel. Ty ingen arvedel får gå över från en stam till en annan, utan Israels barns stammar skall behålla var och en sin arvedel." Selofhads döttrar gjorde så som Herren hade befallt Mose. Selofhads döttrar Mahla, Tirsa, Hogla, Milka och Noa gifte sig med sina farbröders söner. De blev gifta inom Manasses, Josefs sons, släkter, och deras arvedel blev kvar inom deras fädernesläkts stam. Detta är de bud och stadgar som Herren gav Israels barn genom Mose på Moabs hedar vid Jordan mitt emot Jeriko.

Som vi ser ställdes frågan om vad som händer då Selofchad döttrar skulle gifta sig, med tanke på att kvinnor skulle komma att tillhöra deras makes släkt. Därmed skulle den marken som Selofchad döttrar äger komma att överföras från deras stam till en annan, detta var problematiken. Därmed fick döttrarna en befallning att bara gifta sig med någon i sin stam. 

Sonen ärver alltså marken och namnet. Döttrar som gifter sig kommer ta del av sina makars mark och namn. Detta betyder dock inte att döttrar inte ärver gods, vilket de gör:

Job 42:12-15
Och Herren välsignade slutet av Jobs liv mer än början. Han fick 14.000 får, 6.000 kameler, 1.000 par oxar och 1.000 åsninnor. Han fick också sju söner och TRE DÖTTRAR. Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk. I hela landet fanns inte så vackra kvinnor som Jobs döttrar. Och deras far GAV DEM ARVDEL bland deras bröder.

2 Kor 12:14
Se, det är nu tredje gången jag är beredd att komma till er, och jag skall inte ligga någon till last. Jag söker inte det som är ert utan er själva. Barnen är ju inte skyldiga att spara åt sina föräldrar, utan föräldrarna åt sina barn.

Den Heliga Bibeln förklarar vidare inte hur mycket gods varje barn ska få, utan Gud lämnar det öppet för varje familj att bestämma beroende på hur behovet ser ut.

Enligt Islam ärver dottern hälften av vad en son ärver:

4:11
GUD föreskriver följande om [arvsrätt för] era barn: sonens [lott] är lika med två döttrars lott; om döttrarna är fler än två, är deras lott två tredjedelar av kvarlåtenskapen, och om endast en dotter finns, skall hon ärva hälften. [Den dödes] föräldrar skall ärva en sjättedel var av kvarlåtenskapen om han efterlämnat barn; men om han inte efterlämnar barn och föräldrarna är enda arvtagare, är moderns lott en tredjedel. Har han efterlämnat bröder, är moderns lott en sjättedel efter [avdrag för] legat och skulder. Ni vet inte vem som är er närmast, era föräldrar eller barn, genom det som de har gjort för er - Gud har nu gett Sina föreskrifter; Gud är allvetande, vis. (Mohammad Knut Bernström, Koranens budskap)

Team Sverige,
Kontakta oss